Gonczy Polski
POLSK DRIVANDE HUND (POLISH HUNTING DOG)
FCI STANDARD – rasen erkändes officiellt av FCI i november 2006 (nummer 354), standarden erkändes och registrerades av Polens Kynologiska Förbund 1983.
GRUPP VI – drivande hundar samt sök - och spårhundar, sektion 1.2 – medelstora drivande hundar
STORLEK - tik: 50-55 cm, hanhund: 55-59 cm
PÄLSFÄRG – svart, bränd choklad och rödbrun
VIKT – anges inte av standarden (enligt privata observationer är vikten ca. 22–27 kg)
GONCZY POLSKI är en perfekt hund för jägare men om ägaren ser till att hunden får mycket motion (promenader, utflykter, mm) fungerar hunden bra även i storstad. Rasen är perfekt för att utöva agility och flyball. Ägaren till en polsk drivande hund bör vara en lugn person med stark karaktär (konsekvent) som lever ett aktivt liv. Rasen är inte lämplig för gamla personer som inte orkar med promenad och lek i någon större omfattning och inte heller för personer som tycker att hunden bör vara nöjd med ett matfat och en trädgård.
HELHETSINTRYCK: Medelstor hund med en kompakt och spänstig uppbyggnad. Siluetten är massiv och välbalanserad, inskriven i en rektangel 9/10. Huvudet är ädelt och proportionellt. Nosen är långsträckt. Ögonen är medelstora, mörkbruna och sneda. Bettet är av saxtyp. Öronen är långa, hängande, triangelformade (avrundade i nedre del) och ganska lågt ansatta. Halsen är medellång, stark och muskulös med lite lös halshud. Bröstet är brett och djupt. Ryggen ska vara rak, kraftfull och muskulös. Buken är vackert utvidgad. Benen är starkt muskulösa och tassarna är starka och tjocka. Svansen är ganska lågt ansatt och medelgrov och när hunden är lugn får den en sabelliknande böj (när hunden är spänd är svansen något över rygglinjen). Pälsen ska vara kort, hård och åtsittande på kroppen medan den på huvud och öron ska vara silkesmjuk. Pälsfärgen ska vara svart med en tydligt avgränsad melering i röd-brun bränd ton eller ton åt choklad. Melering ska finnas även över ögon, på käften, dröglappen, bröstet, inre och bakre delen av låren, vid analöppningen, på tårna, på nedre delen av svansen ( på 1/3 – 1/2 av dess längd). Små vita markeringar på tår och bröst utgör inget fel.
Fel: Bett av tångtyp; för kort eller för lång bål; för långa ben; ljusa, runda ögon; cryptorchidism (dold testikel).
KARAKTÄR, UPPFÖRANDE: Rasen används för jakt för vildsvin och högvilt. Hundar av denna ras är utmärkta och oersättliga spårhundar för vildsvin, de är även bra på bortskrämning och apportering. Hunden har ett karakteristiskt melodiskt jaktskall med varierande tonfall. Den är smidig och snabb. Den har en stabil karaktär och är saktmodig, samtidigt är den modig och förståndig. Den är intelligent, villig och mottaglig för dressyr men han gillar inte tvång. Den är en ovärderlig vakt med en stark känsla för sitt teritorium, misstänksam mot främlingar. Uthållig i arbete. Den uppvisar stor känslobindning med familjemedlemmar. Den är fysiskt stark och har mycket god kondition. Om hunden får möjlighet att få utlopp för sin energi bör den inte vålla några problem i hemförhållandet (stadsförhållande). Med en lämplig uppfostran kan den bli en utmärkt och trogen kompanjon. Om den däremot inte får den nödvändiga portionen rörelse och aktivitet, kontakt med andra hundar och människor samt konsekvent uppfostran från ägarens sida (gäller särskilt hanhundar) kan den bli aggressiv mot andra hundar. Hunden gillar vatten och är villig att apportera. Om den blir van vid detta, tycker han mycket om att leka med barn. Som jakthund kräver den av sin ledare konsekvent uppfostran och träning.
HÄLSA: Hunden är mycket okänslig för väderförhållanden. Mångåriga observationer har visat att den inte har några benägenheter för ärftliga sjukdomar. Den är inte krävande när det gäller mat. En arbetande hund har större efterfråga på protein och kolhydrater och under vintertid även fetter. När hunden får tillräckligt med motion och rörelse vållar den inte sin ägare några problem. Den kräver praktiskt taget inga speciella skötselåtgärder.
Kort historisk bakgrund
GONCZY POLSKI är den senaste (femte) officiellt registrerade polska hundrasen (1983), det är dock inte en nyuppkommen ras! GONCZY POLSKI tillhör den typen av polska drivande hundar som åtföljde människor redan under 1600-talet. De polska drivande hundar som fanns då var olika med avseende på typ beroende på ytformation och på vilka djur som de jagade. Före det andra världskriget kallades dem för ”Ogar Polski”. Tyvärr har kriget orsakat förödelse även i polsk kynologi.
Den förste som efter kriget visade ett stort intresse för polska drivande hundars tragiska situation var överste Jozef Pawlusiewicz. Han samlade de hundar som han hade ärvt av sin far och de hundar av rasen Ogar Polski som överlevde kriget (de fanns först och främst i Bieszczady-fjällen och i Podkarpacie-regionen). Han började uppfödning och tilldelade valparna ett tillnamn ”från Karpaty” (Karpaty-fjällen). Dessa hundar var generellt av en mindre storlek med bränd svart pälsfärg, där det svarta gick ända upp på huvudet. Översten Paw_usiewiczs uppfödning registrerades under 50-talet i Polen som en experimentell uppfödning av rasen ”OGAR POLSKI”. Samtidigt som inskrivningsprocessen i Polskt Stambokföringsregister av hundar av översten Pawlusiewicz typ pågick, hämtade en annan anhängare och beundrare av polska drivande hundar, överste Piotr Kartawik, hundar av rasen ”Ogar Polski” från Polens östra gränsområden (Bielorussia). Hans hundar var större, tyngre och alltid med praktfull färg (med en svart rem längs ryggen, svart käft och mörkare päls på huvudet). En besynnerlig situation uppstod där man hade en registrerad ras OGAR POLSKI, men där man inom rasen skilde två typer: ”Pawlusiewiczs typ” och ”Kartawiks typ”.
Då rasen OGAR POLSKI registrerades år 1966 av FCI med standarden ”Kartawiks typ” (hundar med ursprung i Polens östra gränsområden), stämde inte hunden OGAR POLSKI av ”Pawlusiewiczs typ” med den erkända standarden och blev därför diskvalificerad på hundutställningar! De ratades gradvis från uppfödningar och efter några år föll de i glömska! Lyckligtvis var Ogar Polski av Pawlusiewiczs typ uppskattade av polska jägare (särskilt uppskattades deras användningsfördelar) och de upphörde inte att föda upp rasen. Till glädje för hundar av Pawlusiewiczs typ har försök att förena dem med hundar av Karawiks typ misslyckats då raserna har olika gentyper. Därför utarbetade man 1983 en standard för Ogar Polski av Paw_usiewiczs typ och de fick ett officiellt namn GONCZY POLSKI. De första exemplaren registrerades därmed i det preliminär stambokföringsregistret. Den första kullen föddes 1984 och de första stambokförda hundarna 1989.
I många, många år gjordes ansträngningar för att den inhemska, rena rasen skulle bli officiellt erkänd av FCI. Rasen blev dock officiellt erkänd och registrerad förrän vid världsutställningen i Poznan (november 2006). Detta var kronan på verket efter mångåriga ansträngningar av de många beundrarna och vännerna av rasen, och hunden GONCZY POLSKI fick den plats i FCI som den förtjänar sedan många år!
|